En namnsdag är en dag på året som hör ihop med ett förnamn. Alla som heter så firar den dagen. I den katolska traditionen är det festdagen för det helgon vars namn du bär.
Varifrån namnsdagen kommer
Seden växte fram ur den kristna helgonkalendern. De första kristna hedrade martyrerna på deras dödsdag, tills varje dag på året hade sitt helgon. Föräldrar började döpa sina barn efter helgon, och på medeltiden firade man redan sitt helgons festdag som sin egen dag.
I den ortodoxa världen firas namnsdagen fortfarande med gratulationer och fester. I det protestantiska Nordeuropa blev seden mer världslig. Den nådde Sverige på 1600-talet och blev populär när den officiella almanackan började trycka namn 1749. Senare almanackor lade till namn som inget helgon hade burit, först kungliga namn.
Även namn utan eget helgon får en dag: i Italien och Grekland firas de på allhelgonadagen. I vissa länder, som Sverige och Lettland, bestämmer fortfarande en kommitté vilka nya namn som kommer in i almanackan.
Var namnsdagar firas
Namnsdagar firas i många länder, särskilt i Central- och Östeuropa och i den ortodoxa världen. I Slovakien, Tjeckien, Ungern och Polen är namnsdagen en välkänd anledning att fira, och i Polen tycker många äldre att den är viktigare än födelsedagen. I Grekland kan namnsdagen kännas som en andra födelsedag, ibland till och med en större.
Även i Bulgarien, Rumänien och Lettland firas namnsdagen allmänt. I Rumänien firar nästan 1,5 miljoner människor namnsdag samma dag: den 8 november, festdagen för de heliga Mikael och Gabriel.
I Sverige, Norge, Litauen, Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Kroatien är namnsdagen känd men firas mer stillsamt. I Frankrike är det vanligt att ringa ett kort samtal och önska ”bonne fête”, medan födelsedagen i Italien oftast betyder mer.
Hur man firar
Sederna skiljer sig åt från land till land, men kärnan i varje namnsdag är de goda önskningarna. I Grekland tittar vänner förbi utan inbjudan och har med sig blommor, sötsaker eller vin, och den som har namnsdag håller öppet hus. Hälsningen är ”Chronia polla”: många år.
I Ungern är blommor eller en flaska vin den klassiska presenten. I Tjeckien bjuder den som har namnsdag alla på godis, och de andra önskar namnsdagsbarnet allt gott. I Slovakien är besök och små presenter, som choklad eller vin, vanliga, och i Bulgarien kommer gratulationer från familj, vänner och kollegor, ofta med en festmåltid.
Några kuriositeter
- Lettland har en namnsdag för alla namn som inte finns i någon almanacka: den 22 maj.
- Sverige har sex dagar utan namn. Den 1 januari är också namnsdag för alla vars namn inte finns med på listan.
- I Sverige är kungens, drottningens och kronprinsessans namnsdagar allmänna flaggdagar.
- I Ungern firar katoliker och kalvinister vissa namn på olika dagar.
- Påvens namnsdag är en ledig dag för Vatikanens personal.
Vanliga namn och deras namnsdagar
Några av de vanligaste kvinno- och mansnamnen i sju länder, vart och ett med sin namnsdag i respektive lands almanacka.
Slovakien
Kvinnor
- Mária
- Anna
- Zuzana
- Katarína
- Jana
Män
- Peter
- Ján
- Jozef
- Martin
- Michal
Tjeckien
Kvinnor
- Jana
- Marie
- Eva
- Hana
- Anna
Män
- Jiří
- Jan
- Josef
- Pavel
- Martin
Ungern
Kvinnor
- Erzsébet
- Éva
- Ilona
- Anna
- Andrea
Män
- József
- Gábor
- Attila
- Sándor
- Zsolt
Polen
Kvinnor
- Ewa
- Barbara
- Aleksandra
- Jolanta
- Hanna
Män
- Krzysztof
- Adam
- Mateusz
- Wojciech
- Mariusz
Frankrike
Kvinnor
- Nathalie
- Isabelle
- Sylvie
- Martine
- Christine
Män
- Philippe
- Michel
- Alain
- Nicolas
- Christophe
Italien
Kvinnor
- Anna
- Angela
- Giovanna
- Rita
- Paola
Män
- Mario
- Angelo
- Bruno
- Giorgio
- Aldo
Sverige
Kvinnor
- Anna
- Eva
- Maria
- Karin
- Sara
Män
- Lars
- Mikael
- Anders
- Johan
- Erik
Missa aldrig en namnsdag
Appen ”Namnsdagar” visar vem som har namnsdag idag, påminner dig om namnen som betyder något för dig och har kalendrar från många länder. Gratis för iOS och Android.